Man kan inget annat än att ÄLSKA "Dawson's Creek"!!

Jag har kommit underfund med att man skall våga mera! Jag vet att ibland står vi alla och tvekar då och då på att göra saker som man inte vågar. Men igentligen är det ingen stor grej. Våga göra saker trots att hjärtat slår så hårt att det nästan känns som om det kommer explodera. Även fast benen viker sig och du står där och darrar. För när du väl har gjort det kommer du säga "Ja men det var ju inte fullt så farligt som jag trodde". Du kommer vara så stolt över dig själv för att du vågade göra en sak som du fruktade mest. Man tror ibland att andra människor kommer tycka och tänka så mkt om dom sakerna man gör. Eller det kanske bara är jag. Men i själva verket så är det inte alls så. Dom tänker inte på det lika mkt som man tror och man har utvecklats och vågat göra saker. Så nästa gång det inträffar och du tänker att d är SÅ farlig. Tänk då tillbaka på den stunden du vågade. Be brave people!

9.40 stod klockan på när jag vakande idag. Försenad som vanligt, men det gjorde mig inte så mkt. Var bara en himla tråkig svenska lektion jag missade. Min morgon var underbar trots min försovning. Hade på mig en söt kläning mamma hade köpt till mig. Älskar när hon bara kommer in till mitt rum med en massa söta kläder som hon bara köpt till mig för att hon hade lust. Min mamma är verkligen UNDERBAR! Bestämde mig för att jag ville gå till skolan. Det var soligt och ipoden full på batterier så varför inte. Tog på mig mina helt utslitna men ändå väldigt älskade svarta ballerinas och gick ut genom dörren med lurarna i öronen. Det är riktigt riktigt mysigt att gå till skolan med bra musik och bra väder, plus att det ger en tid att ha lite tid för sig själv på morgonen. Då blir man oftast på väldigt bra humör, ett tips till era som läser ;P

Var ute med Ritta igår och promenerade, sjukt mysigt btw. Känndes skönt för har inte riktigt hunnit träffa henne på ett tag. Hon har skaffat boy nu och jag är så himla glad för hennes skull. Hon förtjänar verkligen detta och man verkligen ser hur hennes ögon lyser upp varje gång hon nämner hans namn eller bara tänker på honom. Det känns bra för han evrkar avra en riktigt go kille som behandlar henne som om hon vorre en prinsessa. Viket jag tycker att hon är och att hon borde bli behandlad som :) Ibland är det verkligen sjukt hur man han vara så himla bra kompisar som jag och Ritta är. Vi har kännt varandra sen 6:an och har praktiskt taget vart med varandra varjedag sen dess. Och vi har fortfarande inte tröttnat och vi blir bara bättre och bättre kompisar. Att vi kanske inte är med varandra lika ofta längre gör inte så mycket, då saknar jag henne bara mer och uppskattar den tiden jag är med henne. Hon skall vara med på mitt bröllopp, så är det bara!! ;) Ritta = BFF!! <3

PUSS!!