Nationellaprov i svenska började kl 8.10 idag. Jag hade inte förberett mig alls, hade inte ens läst igenom hela svenska häftet vi fick i förväg. Och så hade jag inte fått det förberedelsepappret. Men det gick ju bra iaf.

Sjukt svårt att vakna bara, fick verkligen tvinga mig upp och övertala mig själv " Jeanivie du måste upp, annars kommer du missa nationellaprovet" Ungefär så lät det i mina tankar imorse haha. När jag väl hade gått up tog det bara 5 min innan sötis ritta ringde för att väcka mig. "Jag tänkte bara kolla om du hade vaknat, tänkte att du skulle försova dig annars" Hon är min söta väckarklocka då tidiga mornar drar en ner tillbaka till drömmarnas värld. Utan henne skulle min frånvarobarometer vara skyhög!

När vi var påväg till skolan säger Sussi helt plötsligt "jag tror det snöar" fattade inte riktigt vad hon menade för jag märkte inte av att det snöade. Efter en stund ser jag små lätta småflingor falla till marken. Jag älskar när första snön faller, det är ritkigt mysigt faktist. Men om det skall snöa då skall det fan snöa, inte sån jävla mesig snö som föll idag. Täckte ju inte äns marken. Klent!

Kommer ihåg för några år sedan när första snön föll. Då bestämde jag och ritta oss för att ta en promenad i snön. Vi kom till en lyktstolpe och och fick en idé att  vi skulle lägga oss och bara låta snön falla över våra kroppar.  Mysigare stunder får man leta efter. Vi bara låg där trots att våra rövar frös till is och trots att vinterns kyliga vind blåste in igenom den tjocka vinterjackan. Trots det var det mysigt, att bara ligga där och prata om allt som kom upp i tankarna. Allt som vi ville, mellan oss fanns inga hemligheter. Helt jävla underbart om jag får säga det själv!