Känns lite konstigt att skriva nu igen.
Har ju inte skrivit på ett tag.
Jag är en skam för denna blogg.

Skärpning skärpning!

Att vara packad och spotta på en person med mat i mun är inte så jälva sexiigt.

Nu när man har fyllt 18 känner man ännu större press till att skaffa körkort. Måste börja plugga teori snart oxå. Känns lite sådär. Lite trist. Men det skall väll gå. Hoppas jag. Måste bara övningsköra lite mer. Sen så. Fan va gött att ha körkort ändå. Kunna åka vart man vill. Utan att behöva oroa dig för massa spårvagnar och bussar.

En idé jag och mina kompisar har är att vi skall bila ner till nått varmt och skönt ställe efter gymnasiet. Fy va nice. En själv och sina 4 närmaste kompisar i en bil på en resa som man aldrig kommer glömma. Uppleva nya saker tillsammans och skapa nya minnen för livet. Sådanna minnen man kan kolla tillbax på om några år och bara skratta och le. Åt alla dom dumma sakerna man gjorde fast som ändå var värt det just i den stunden. Man skall vara lite galen och impulsiv när man är ung. Våga vara spontan och ta vara på livet. Göra allt man vill och våga allt man inte vågar. Man är ung. Varför bete sig som om man är gammal. Det kommer alla ändå bli snart. Njut av nuet. Sen om några år när man är redo att skaffa familj och stadga sig. Det är då man har alla minnena att minnas tillbaka på. Då man kommer vara glad att man gjorde allt det där. För det är då man kommer känna hur jävla nöjd man är med sitt liv. Och vad man har åstadkommit.

Carpe Diem människor!

Carpe Diem..

Respekt!

"Var inte rädd för mig, var rädd om mig"

Dom håller på att ställa ut nya soppgrejer vid parkeringarna runt omkring området där jag bor. Antagligen för att dom inte vill att trappuppgångarna skall lukta soppor hela tiden. Och det är ju en väldigt bra idé egentligen. Men det som kanske inte är så himla kul är väll att man nu måste ta sig ända bort till parkeringen för att slänga soppor. För mycket jobb enlig mig. Det kanske kommer sluta med att det luktar soppor hemma hos människor istället.
Ja du. Trevligt. Trevligt.

Kom och tänka på när jag gick i trean och vi skulle prata om kompost och källsortering i hemkunskapen. Jag satt ju som alltid och bara dagdrömmde medans läraren satt och pratade. Helt plötsligt hör jag att hon säger mitt namn och ställer en fråga. Men vad frågan var hörde jag inte. Så jag chansade när jag svarade...

 - "Aaa"

 - "Du kanske kan berätta lite mer om hur ni komposterar"

 - "Öhhm öhhm"

 - "Ja?"

 - "Vi brukar ta alla matrester och lägga dom i en påse. 
     Sen brukar vi gå ut bakom huset och lägga dom under en sten och
     låta det bli till jord"

 - "Jaha, jooo men det var väll........ annorlunda"

*Skrattanfall*

För övrigt gjorde vi inte alls så hemma.

Lovar.

Jag har inte skrivit så mycket på sistonde. Det kanske vissa redan har märkt. Men kan inte tänka så mycket på annat än en sak och jag orkar inte skriva en massa klyschiga inlägg om känslor och kärlek. Så då fick det vara. Även fast jag kanske är lite klyschig av mig så känns det för mycket att skriva en massa om sånt.

Så nu vet ni det..

Tomtar, rött, vitt, grönt, bjällror, adventsljusstakar

Min mamma har totalt julpyntat hela vårt hem. Det är det mysigaste som finns. Man verkligen känner hur julen börjar smyga sig fram. Smyger, smyger och sen helt plötsligt sitter man där bredvid granen med en massa paket i knäna och en jultomte med lösskägg i vardagsrummet där alla möjliga julsånger spelas. Förhoppningsvis snöar det utanför också. Tjock snö som täcker marken. Gården full med snögubbar som ler med sina fina stenar. Ge mig jul.

Snälla. Pretty please?

Igår var hur jävla mysigt som helst.

Överträffade mina förväntningar.
Verkligen.

Jag stör mig så på min musikspelare på bloggen just nu.

ARHG vissa låtar spelas inte äns upp.

Orkar inte fixa. Måste fixa. Orkar inte.

Är lat.

Lite konstigt att det spelas nån form av danslåt när
"James Morrisson - Wonderful world" spelas.

Upphittat efter festen:

- Rosa, lila, vit strumpa med fyrkantiga mönster

- En blå strumpa med en hund som håller i en blomma.

- En svart halsduk

- En svart hoodtröja

- Ett vitt linne

- En gul t-shirt "Eve of eden"

- En gul t-shirt "D.I.Y"

- Brun fjärilsklämma med paljetter
- 3 cd skivor

Argh hur kommer det gå?!

*nervös*

Nu fan har jag försökt uppdatera hela jävla kvällen *butter*

Dumma dumma dumma blogg.se

Ni förtjänar smisk med spade!

Mitt hår är fult, jag fryser och är emo.

Men imorgon blir det röj!

Så nu barn, gå och lek någon annan stans..

Hon är förövrigt den bästa klasskamraten man kan önska sig. Grattis så himla mycket till dina 18 år. Hoppas du fick något som gjorde att din födelsedag glittrade som aldrig förr. För det är ju det du är. Född i rosa glitter. Grattis grattis, livet börjar nu."

Det finns inga ord för hur hedrad och hur glad jag blev när jag läste detta. Du är för snäll! Känndes bra att höra någon som uppskattar det jag skriver.
Tack! <3

Jag om någon hatar verkligen kedjebrev. För jag är så paranoid att jag alltid får skuldkänslor om jag inte för dom vidare. Skickar någon nått mer kedjebrev till mig då fan blir det smisk med spaden! Jag har kommit på en ypperlig lösning, när jag märker att det är ett kedjebrev så slutar jag läsa och bara slänger det, för då gills det ju inte. Eftersom jag inte har läst hela brevet.

Smart va! ;)

"Mister du pengar,

mister du ingenting.

Mister du vänner,

mister du något.

Mister du kärlek,

mister du mycket.

Mister jag dig,

mister jag allt.

Sänd detta vidare till alla du inte vill mista och se hur många som inte vill mista dig <3"

Men på något sätt blev jag väldigt glad när jag fick detta.

Konstigt?

Nja kanske inte..

På mötet med min fritidsgård igår åkte vi till "Stödcentrum för unga brottsoffer"

Där pratade vi med en kvinna om allt. Hur deras centrum fungerar.
Olika orsaker människor som kommer dit har.
Hur rättegången fungerar. Allt

Kvinnan som jobbar där var väldigt trevlig och förklarade saker på ett bra sätt.
Ett jättebra Centrum.

"Har du blivit utsatt för brott, är under 23 år och bor i Göteborgs kommun kan du vända dig till StödCentrum för Unga Brottsoffer för hjälp och stöd. Även närstående och vittnen är välkomna. Har man utsatts för eller bevittnat ett brott är det vanligt att känna sig rädd, arg och ledsen. Då kan man behöva bågon att prata med! Ofta dyker det upp frågor som: "Varför jag?" "Skall jag anmäla?" "Vad händer i polisutredningen?" "Vad innebär rättegång?" Vi har tystnadsplikt, du har rätt att vara anonym och hjälpen är kostnadsfri. Du behöver inte ha gjort en polisanmälan. Vi vänder oss till personer som råkat ut för familjerelaterad och hedersrelaterad brottslighet"

www.ungabrottsoffer.se

- StödCentrum för Unga Brottsoffer - Stampgatan 38 (2tr) -
- 411 01 Göteborg - Telefon: 020 - 520 530 -